10 år sedan...
I helgen var det 10 år sedan du somnade in älskade Alva.
Sakanden efter dig är fortfarande lika stor. Jag kommer närmre dig för varje dag. 
De säger att tiden läker alla sår men hålet i mitt hjärta kommer inte bli helt föns jag sitter hos dig älskade gammelmormor.
 
Jag hade velat se mina barn växa upp tillsammans med dig men den drömmen är sedan länge släkt. 
Jag hoppas du ser ner på mig och kan vara stolt över vad jag gjort.
Jag hoppas att du hör mig ibland när jag pratar med dig. 
 
 
Du är i ljuset nu
Du finns på andra sidan nu
Du har inte ont nu
Jag saknar dig
Jag klarar mig
Men du betydde så mycket
Du fattas för mig.
 
Kom visa mej vägen
kom håll min hand
för jag är lite vilsen
och ensam ibland
det kan vi väl alla vara
kom ge mej ett tecken
jag ser och förstår
en stjärna som visar
vart vandringen går
jag är ju en människa bara
 
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress